Titel: Välkommen hem
Författare: Johanna Lindbäck
Utgivningsår: 2011
Sidantal: 345
Om jag får välja läser jag allra, allra helst svensk ungdomslitteratur. När jag var 15 fullkomligt älskade jag Katarina von Bredow (Expert på att rodna) och Emma Hamberg (Linas kvällsbok), och det sitter liksom i - för tillfället skriver jag till exempel min kandidatavhandling om Jenny Jägerfelds senaste roman.
Av någon anledning har jag inte läst Johanna Lindbäck tidigare. Men igår kände jag ett sådant sug efter mysig, svensk ungdomslitteratur och så kom det sig så att jag stod på biblioteket strax innan stängning. Välkommen hem handlar om Sara, som precis flyttat tillbaka hem till Luleå efter ett år i London. Mattias, som hon bröt upp med strax innan avresan, verkar inte ha förlåtit henne och hälsar knappt när de stöter på varandra. Sara vill inget hellre än att få honom att le igen.
Snart träffar Sara Adrian, som bor i samma hus och går på samma jujutsuträningar. Han är retsam och faktiskt ganska jobbig, men av någon anledning njuter Sara av att vara i hans sällskap. Det blir det klassiska triangeldramat: Sara ställs inför ett val som hon inte hade kunnat föreställa sig då hon kom hem till Luleå igen.
Jag ville ha en mysig berättelse, och det var precis vad jag fick. Även om jag ibland blev lite småirriterad på Sara för att hon inte kunde bestämma sig någon gång tyckte jag verkligen om att läsa den här romanen - jag kände med karaktärerna och tyckte att de var riktigt realistiska.
Mitt betyg till romanen blir 6/10. Denna "helt okej"-roman med sin "vanliga" handling stack ut från mängden med sin trovärdighet och sitt autentiska språk.
(Punkt 57 i läsutmaningen: Läs en bok där omslaget visar en närbild av ett ansikte.)
Kommentera